I slutet av 2015 reviderade Boverket återigen upp sin uppskattning över hur många nya bostäder Sverige behöver bygga. Fram till och med 2020, det vill säga inom fem år, behövs 461 000 bostäder. I femårsperioden därefter behövs ytterligare 244 000 bostäder. Totalt behöver Sverige alltså till 2025 bygga över 700 000 bostäder.
Över en tioårsperiod ligger det nära det antal bostäder som producerades under en tioårsperiod 1965-75, som vi brukar kalla miljonprogrammet. Liksom då kommer vi nu behöva bygga bort bostadsbristen med många olika former av bostäder – en tredjedel av miljonprogrammet var småhus – men utmaning nu blir att inte liksom då glömma kvaliteten i byggandet och kvaliteten i stadsmiljöerna.
Andra förutsättningar idag
En viktig skillnad gentemot miljonprogrammet är också att de politiska omständigheterna ser väsentligt annorlunda ut idag. 1964 antogs ett socialt reformprogram på Socialdemokraternas kongress och på den tiden innebar beslut på Socialdemokraternas kongress – obs, varning för kraftig men belysande förenkling – i mycket hög utsträckning att samhället därefter ställdes om och arbetade efter detta nya beslut. Riktigt så fungerar det inte idag. Idag finns fler intressen att ta hänsyn till, statsstödsregler som begränsar vad politiska beslut kan göra och en annan uppdelning mellan kommunala och statliga beslut. Utan att för ett ögonblick insinuera att dåtidens politiska omständigheter var bättre – ens i detta enda avseende – så kan vi konstatera att utmaningen idag blir en större politisk uppgift. Men i den mån vi lyckas finns istället goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart resultat, vilket är tveksamt om man kan säga om miljonprogrammet.
Bygga tätt och grönt
I den här textserien ska jag göra några poänger. Del två, “Om behovet av korta resor“, och tre, “Om behovet av grönområden“, kommer fokusera på två i mitt stycke grundläggande utmaningar. Idag står den politiska diskussionen på lokal nivå ofta om konflikten sprawl/tät stad. Det vill säga om man ser att en stads utveckling går utåt i ringar, där stadens geografiska avstånd alltså växer samtidigt som antalet invånare gör det, eller inåt, där staden dels växer sig högre genom att lägre hus ersätts av högre eller att obebyggd mark inom stadens “gränser” bebyggs. Inte minst det senare har blivit en av de mest framträdande konfliktlinjerna, för eller emot att bygga på grönområden. Jag kommer försöka visa att staden har behov av en rik tillgång till naturområden, samtidigt som vi har ett behov av att inte bygga en stad som växer i geografiska avstånd.
Jag menar att den motsättning vi ser i dagens bygga-i-grönområden-debatt är felaktig. Hur vi skulle kunna göra för att få ett kraftigt ökat byggande samtidigt som vi väger in dessa, och andra, värden kommer jag utveckla i del 4, “Om en ny bostadsplanering“.
Bryt ny mark
Det finns ytterligare ett perspektiv av ovan nämnda konflikt som jag menar är värt att lyfta. Idag kretsar det bostadspolitiska problemet i stor utsträckning kring behovet av mark. Där kan ju grönområden synas vara lågt hängande frukter, men det finns en annan lågt hängande frukt som jag menar att vi bör utnyttja för ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Det skriver jag om i del 5, “Bebygg villamattorna“.
Samla ansvaret
Till sist finns det anledning, i min mening, att tala om det politiska ansvaret för bostadsbyggandet. Idag höjs röster för att staten ska överta delar av eller hela ansvaret för bostadsbyggandet. Det är knappast någon överraskning, för samma krav ställs i snart sagt alla politiska frågor. Jag menar dock att det finns en annan diskussion som skulle kunna ge bättre effekt. Det skriver jag om i del 6, “Ett sammanhållet politiskt ansvar“.
För staden och för världen
Urbi et orbi är ett uttryck som tidigare ofta inledde påvliga proklamationer. Numera är det vad den välsignelse kallas som påven ger från sin loggia vid juletid. Det betyder “För staden och för världen”, vilket i katolsk kontext beskriver påvens ställning både för Rom och för den katolska världen. I mitt huvud fungerar konceptet lika bra som beskrivning på en grön stadspolitik. Vi ska bygga en levande stad som bidrar till en hållbar värld.